Lösliga signalmolekyler som måltavlor för läkemedel

2020-09-10

Ny forskning om lösliga signalmolekyler som måltavlor för läkemedel, från Helgi Schiöths forskningsteam inom Funktionell Farmakologi vid Uppsala universitet.

Den här nya studien illustrerar de olika klasser av läkemedel, främst  biologiska, som riktas mot ligander och analyserar framgångspotentialen för de olika teknologiplattformar som används. Denna snabbt framväxande klass av målmolekyler är mycket dynamisk, med nära 300 substanser i klinisk utveckling mellan 1992 till 2020, vilka är inriktade mot 99 unika ligander.

Misty Attwood och Jörgen Jonsson, forskare vid Inst för neurovetenskap berättar:

- Resultaten från vår analys visar att ligander numera förtjänar att betraktas som en distinkt grupp av målmolekyler för läkemedel. Den snabba expansionen av en palett av sådana läkemedel innebär dels att de är tillämpliga vid behandling av ett brett spektrum av olika sjukdomstillstånd. Dessutom innebär flexibiliteten hos biologiska läkemedel riktade mot ligander att de selektivt kan utöva sina effekter, antingen via en enskild eller flera specifikt utvalda målmolekyler. Som en konsekvens av detta har ligand-inriktade läkemedel en tillämplighet, t ex i så vitt skilda tillstånd som cancer och Covid-19 infektion.

Historiskt har de huvudsakliga klasserna av målmolekyler för läkemedel utgjorts av enzymer, jonkanaler och transportörer, och läkemedlen har främst utgjorts av små kemiska molekyler. Forskningsframsteg inom molekylärbiologi, genomik och farmakologi har dock möjliggjort utveckling av alternativa behandlingsstrategier, vilket i sin tur har breddat spektret av  användbara målmolekyler. Det är främst lösliga signalmolekyler, dvs ligander, som rönt ett tydligt ökande intresse och våra tidigare studier har visat att de representerar 10% av antalet nya målmolekyler i kliniska prövningar.

Följ länken nedan för mer information om varför ligander nu förtjänar att betraktas som en distinkt och expanderande grupp av målmolekyler för biologiska  läkemedel i ett spektrum av behandlingsstrategier, vilka antigen kan utöva sin effekt specifikt, eller via speciellt utvalda kombinationer av interaktion.

Resultaten publiceras i tidskriften Nature Reviews Drug Discovery av M.M. Attwood, J. Jonsson, M. Rask-Andersen, och H.B. Schiöth, September 2nd, https://www.nature.com/articles/s41573-020-0078-4

För mer information, kontakta Misty Attwood, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: misty.attwood@neuro.uu.se , Jörgen Jonsson, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: jorgen.jonsson@neuro.uu.se eller Helgi Schiöth, professor vid institutionen för neurovetenskap, tel: +4670-4250535, e-post: helgi.schioth@neuro.uu.se

Uppsala Universitet, September 2020