Janet Cunningham, får anslag från Vetenskapsrådet för att etablera ett nationellt nätverk

2019-12-01

Docent Janet Cunningham innehavare av en av sjukhusets Gullstrandstjänster har beviljats projektbidrag inom klinisk behandlingsforskning från Vetenskapsrådet för att etablera ett nationellt nätverk ”Svensk Immunopsykiatrisk Allians” (SIA) och för att lansera en randomiserad och kontrollerade studie med immunoterapi för patienter där man starkt misstänker att autoimmuna processer bidrar till sjukdomen. 

Vi ämnar samla kliniker och grundforskare i ett gemensamt nätverk för att förbättra diagnostik och behandling för denna stora patientgrupp som inkluderar även barn. Intresset för att vara med och bidra har varit enormt:

– Jag fick svar i vändande post från alla tretti framstående kliniker och forskare som var med i ansökan och många fler har approcherat mig efteråt med önskan om att ansluta. Psykisk sjukdom är oerhört komplex och ett faktum som är avgörande för projektets framgång är att vi som kommer att leda alliansen är alla psykiater med både klinisk erfarenhet och biologisk inriktad forskning.

Misstanken om en immunologisk koppling till kognitiva symptom och/eller psykisk sjukdom har funnits i över 100 år. Kliniska psykiatriker kan oftast beskriva ett flertal egna patienter med tillstånd där misstanke om immunologisk koppling har funnits. Ett flertal symptombeskrivningar och hypotesdiagnoser har föreslagits. Validerade medicinska diagnoser som kan beskrivas med biologiska markörer saknas. Vårt mål är att följa sjukdomsutvecklingen från ett tidigt stadium på ett standardiserat och systematiserat sätt som kompletterar det nuvarande fenomenologiska diagnostiska system med en mer etiologisk indelning. Att identifiera biomarkörer för sjukdomar är en del i att utveckla den etiologiska diagnostiken. 

En särskild mottagning i Uppsala har öppnat 2015 för att utreda och behandla vuxna patienter med etablerad eller misstänkt autoimmun sjukdom i nervsystemet, som ger upphov till psykiska symptom. I 40% av fallen fanns avvikande fynd i ryggmärgsvätska, blod, radiologi eller EEG som stärkte misstanken om immunologisk påverkan. Hos majoriteten av dessa fall fanns ovanlig sjukdomsbild, oftast i samband med infektion, eller ärftlighet för autoimmun sjukdom. En klinik för barn med liknade upplägg har etablerats i Stockholm. Immunoterapi har nu testats i flera regioner i Sverige på både vuxna och barn. 

I fem fall från Uppsala, där det kliniska stödet för att misstänka autoimmun sjukdom mot hjärnan har varit särskilt övertygande och andra behandlingsalternativ har varit uttömda, har vi i samråd med patienten provat en behandling med ett läkemedel (rituximab) som avlägsnar mogna B-lymfocyter men ej plasmaceller från kroppens immunförsvar. I dessa fall har vi sett mycket bra resultat. Vi bedömer att det kan finnas en större population som kan dra nytta av behandlingen. Anslaget ger möjlighet att börja inkludera de första patienterna en godkänd läkemedelsstudier i Uppsala med huvudsyfte att testa säkerhet och effekt av rituximab i en större grupp patienter där man starkt misstänker att autoimmuna processer bidrar till sjukdomen. Vi letar nu finansiering för att kunna öka inklusionstakten på sikt. Intentionen är att utöka studien till andra delar av Sverige.

Nätverk har som mål att förbättra diagnostiken av både kända och nya immunologiska sjukdomar, erbjuda nya behandlingsalternativ och bedriva kvalitetsforskning inom psykiatri. Vi betonar att samarbetet mellan klinik och grundforskning behöver förbättras inom psykiatri och processerna för evidensbaserat arbetssätt behöver struktureras upp. Detta nätverk ger även möjlighet till att samla merparten av den etablerade kompetens som finns på olika håll i Sverige med primärt mål att skapa ett optimerat protokoll för en bredare behandlingsstudie med läkemedlet rituximab. Ett mycket viktigt sekundärt mål är att förbättra diagnostiken genom att bygga utredningsrutiner och finna objektiva markörer för identifiera den grupp av patienter som kan ha effekt av behandlingen.

Potentiella vinster:

  • Vi ämnar skapa ett gemensamt arbetssätt för de befintliga klinikerna för att underlätta, möjliggöra och förbättra forskningen inom psykiatri
  • Ökat samarbete ger kunskapsutbyte mellan kliniker från olika verksamhetsområden
  • Den randomiserade studien i Uppsala är en viktig informationskälla för att optimera ett protokoll för en framtida, utökad behandlingsstudie med läkemedlet rituximab och nätverket ger möjlighet att rekrytera lämpliga patienter från hela Sverige.
  • Vi tror att det finns många patienter inom psykiatri som lider i onödan och som skulle kunna ha nytta av denna, och liknande, nya typer av behandling.
  • Satsningen siktar mot effektivare utnyttjande av sjukvårdens resurser och gemensamt kan vi tillföra kunskap för att objektivt kunna tidigt identifiera dessa patienter med ovanliga och svåra tillstånd, som annars tar stora resurser i anspråk på grund av brist på rutiner och kunskap.