Autolog blodstamcellstransplantation för MS

Forskargruppen arbetar med två huvudspår. Det ena är att utveckla nya metoder för att diagnosticera och prognosticera neurologiska sjukdomar. Det andra är att utveckla behandlingsmetoden autolog blodstamcellstransplantation för sjukdomen multipel skleros.

Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Det är en kronisk sjukdom vars orsak ännu till stor del är okänd. Man har dock identifierat flera gener, miljö- och livsstilsfaktorer som medför ökad risk för att utveckla sjukdomen. Efter trauma är det den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige har cirka 20 000 personer MS och varje år tillkommer cirka 1000 nya fall. Tidigt i förloppet karakteriseras sjukdomen av återkommande episoder med inflammation i hjärnan och ryggmärgen, MS-plack, som ibland åtföljs av symtom, skov, med återhämtning, remission. Senare i förloppet dominerar en degenerativ process med irreversibla skador och långsamt progredierande symtom, progressiv MS.

Autolog hematopoetisk stamcellstransplantation (AHSCT) har använts för behandling av MS sedan 1995 och den första transplantationen i Skandinavien gjordes vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala 2004. AHSCT är en avancerad behandling som syftar till att slå ut det sjuka immunförsvaret och därefter bygga upp ett nytt och förhoppningsvis friskt immunförsvar. Till skillnad från andra behandlingar ges AHSCT vid ett enda tillfälle – om behandlingen är framgångsrik behöver man sedan inte ha några bromsmediciner.

Pågång just nu:

arbetar Anna Wiberg med att undersöka hur behandling med autolog blodstamcellstransplantation påverkar immunförsvaret.

arbetar Birgitta Jacobsson Larsson med att beskriva upplevelser av förväntningar, livskvalitet och psykiskt välmående före och efter behandling med autolog blodstamcellstransplantation.

arbetar Stephanie Herman med att studera metabolomet hos individer med MS i syfte att utveckla nya biomarkörer för sekundärprogressiv MS.

arbetar Andreas Tolf med att utvärdera positronemissionstomografi (PET) som metod för att mäta mikroglia- och astrocytaktivering vid sekundärprogressiv MS och med att beskriva långtidseffekter av autolog blodstamcellstransplantation.

arbetar Karl Sjölin med att följa molekylen neurofilament från hjärnvävnaden ut till blodet. Neurofilament är ett slags armeringsjärn för nervecller och när de går sönder läcker det ut till cerebrospinalvätskan och vidare ut till blodet.

arbetar Christina Zhukovsky med att beskriva positiva effekter och negativa konsekvenser av behandling med autolog blodstamcellstransplantation i Sverige.

arbetar Diane Larsson med att undersöka hur autolog blodstamcellstransplantation påverkar produktionen av intratekala antikroppar och neurofilament.

Forskargrupp:

Joachim Burman, MD., Ph D, gruppledare

Post-docs:

Anna Wiberg
Birgitta Jacobsson Larsson

Doktorander:

Stephanie Herman
Andreas Tolf
Karl Sjölin
Christina Zhukovsky

Studenter:

Diane Larsson

Samarbetspartners:

The clinical analysis and research applying mass spectrometry and bioinformatics at Akademiska group (http://www.caramba.clinic)

Joachim Burman

docent, överläkare vid Institutionen för neurovetenskap, Landtblom: Neurologi

E-post:
joachim.burman[AT-tecken]neuro.uu.se